Nu kan hon lattja i skogen, igen!

Så stod jag plötsligt där, med en tvåårig halt hund och inte en aning om vare sig vad det berodde på eller vad jag skulle göra – jag har aldrig haft en hund som blivit halt innan!

Ett besök hos veterinären visade dock att hältan berodde på lindriga benpålagringar på armbågarna vilket fick mig att tro att det i princip var kört.

På veterinärens inrådan kontaktade vi Haninge Hundhälsa, och ordinationen blev: simning!  Eftersom jag har en hund som fullkomligen avskyr vatten, var jag beredd på det värsta då i augusti 2008 när vi för första gången skulle få ner Tetris i poolen. Och jag hade rätt – Tetris hatade det! Så där stod jag och kände mig som Hin Håle personifierad då jag tvingade henne till att simma och jag var nära på att kasta mig ner i vattnet och hjälpa henne upp, men jag lyckades bita ihop de tre minutrarna det handlade om...

Camilla Carlsson, som hela tiden var med och som lyckades trygga en orolig matte som mig, förklarade att många hundar tycker att det är väldigt obehagligt första gången de hamnar i poolen, just för att det är så fullkomligt ovant för dem. Hon övertygade mig om att ge simningen en andra chans trots allt, varpå jag bokade en ny tid.

Inte heller andra gången Tetris simmade var hon dock särskilt nöjd och återigen var det otroligt jobbigt för mig som matte att stå vid sidan av och bara se på... Jag tänkte emellertid att det kanske ligger något i talesättet "tredje gången gillt" och bokade därför en ny tid...

Ett tredje simpass blev till ett fjärde, som blev till ett femte som blev till... Ja, ni förstår, och med facit i hand är jag otroligt tacksam över att jag stod ut de där första gångerna i augusti för nu, i mars 2009, simmar Tetris var femte dag och vi är uppe i 16 minuter! Okej, hon gillar det fortfarande inte, men eftersom jag har sett vilka otroliga resultat simningen ger så är jag helt övertygad om att jag gör rätt! Med regelbunden simning slipper hon nämligen att medicinera och det är värt mycket!

Tetris lär behöva simningen under resten av sitt liv och visst, det är tidskrävande och det kostar pengar – det går det inte att förneka! För mig är det dock viktigast att min hund kan få vara hund igen, och att hon kan få leva – i princip – det liv hon levde innan hältan slog till. Simningen gav mig helt enkelt min hund tillbaka!

Kajsa Björklund-Grusell med grossertiken Tetris